Nikotin påverkar lustcentrum i hjärnan - det känns trevligt att ta en cigarett eller en prilla. Nikotin påverkar också hjärnan till ökad vakenhet. Nervsystemet anpassar sig snabbt till nikotinet, rökaren/snusaren blir tillvand och det krävs allt mer nikotin för att man ska fortsätta känna sig nöjd. Blir man utan i några timmar får man ofta abstinensbesvär som irritation, oro och koncentrationsproblem. Man måste tillföra drogen - nikotinet - regelbundet för att vara i balans och fungera bra. Man har blivit kroppsligt beroende.
 
Ofta finns även ett psykologiskt beroende. Att röka eller snusa blir en vana, kopplad till speciella situationer och personer. Dessa väcker begäret efter tobak.

 

När blir man beroende?

Många ungdomar testar någon enstaka cigarett eller snusprilla i 12-14-årsåldern men fortsätter inte att röka eller snusa. Andra experimenterar vidare med tobaken. De röker eller snusar då och då, ofta i samband med fest och alkohol. Om det sedan sker allt oftare är tonåringen klart i riskzonen för att bli beroende. Det behöver inte betyda att han eller hon röker eller snusar varje dag men tobaksanvändningen har blivit en vana och i vissa situationer kan ett riktigt röksug komma. Att avstå från tobak en längre tid kan framkalla obehagskänslor och irritation.

 

Mer eller mindre märkbart kan tonåringen glida in i nikotinberoendet. Han eller hon röker eller snusar inte längre bara för att kompisarna gör det, för att det är spännande eller av andra liknande orsaker. Tobaken har blivit ett måste, man mår dåligt utan den.

 

Det finns forskning som tyder på att ungdomar är känsligare för nikotinets beroendeskapande effekt än vad vuxna är. Dessa studier visar att även ungdomar som bara röker sju cigaretter i månaden kan få abstinensbesvär om de låter bli att röka under några veckor.

 

Källor: Folkhälsoguiden "Röker ditt barn?"